svårt att vänja sig

vid att det rör sig i magen. Det går inte att komma ifrån. Nu har vi kommit till stadiet att det sparkas lite på urinblåsan då och då och framförallt möjligheten att säga ifrån när jag sitter på fel sätt. När jag lägger handen på magen så lugnar det dock ner sig, så nån form av kommunikation finns det kanske iallafall.
Annars är jag blödig numera. Det var dop för R's brorsdotter igår och jag hade nära till tårarna när det sjöngs sånger. Det är inte helt vanligt. Hann dessutom med att fylla år igår, 28 är väl ingen siffra direkt, men det är alltid trevligt att uppmärksammas. Och bäst av allt, jag behövde inte göra nånting, och lyckades ändå äta god mat och tårta x 3. Sånt gillar jag!

Söndag, slappt och ledigt, spackel på schemat, och ytterligare lite tårta. Det är tur att grodan tar åt sig all näring, annars skulle det här inte vara okej.. :)